Tänk tillbaka tio år. Du betalade kanske fortfarande med kontanter ibland, hade sällan sett en solcellspanel på grannens tak och kände knappt någon som körde elbil. I dag ser vardagen annorlunda ut. Under det senaste decenniet har en handfull innovationer gått från nisch till självklarhet i Sverige, och förändrat hur vi betalar, hur vi använder energi och till och med hur vi använder nikotin. Här är några av de största förändringarna.
Plånboken som försvann
Swish blev ett verb
Få innovationer har förändrat svenskarnas vardag så mycket som Swish. Betaltjänsten används i dag av omkring 8,5 miljoner svenskar. I Riksbankens senaste undersökning hade 91 procent använt Swish under den senaste månaden, en ökning från 82 procent två år tidigare. Ordet ”swisha” har till och med fått en plats i Svensk ordbok.
Kontanterna nästan borta
Samtidigt har kontanterna nästan försvunnit ur vardagen. 2025 betalade bara 5 procent av svenskarna med kontanter vid sitt senaste köp i butik, jämfört med 10 procent 2023. För femton år sedan var motsvarande siffra 40 procent. Enligt Riksbanken är en av förklaringarna att svenska banker tidigt utvecklade omedelbara betalningar genom Swish.
BankID – nyckeln till allt
Bakom de digitala betalningarna finns BankID. E-legitimationen används i dag av omkring 8,7 miljoner människor och är kopplad till nära 7 900 tjänster, från vården och Försäkringskassan till bostadsköer och skolplattformar. Under 2024 gjordes 7,6 miljarder legitimeringar och underskrifter med BankID, ungefär 240 per sekund.
Det digitala beroendet har dock också en baksida. Den som saknar BankID har allt svårare att klara vardagen, och Riksbanken har pekat på att många har blivit väldigt beroende av en enda kommersiell aktör. Nu förbereds en statlig e-legitimation som komplement.
Energiomställningen på taket och i garaget
Solcellerna – fyrtio gånger fler
Vid årsskiftet 2015/2016 fanns det solceller med en sammanlagd effekt på omkring 127 megawatt installerade i Sverige, och solelen stod för första gången för mer än 0,1 procent av elanvändningen. Tio år senare, vid utgången av 2025, fanns omkring 314 600 nätanslutna solcellsanläggningar med en sammanlagd effekt på 5 541 megawatt, mer än fyrtio gånger så mycket. Det motsvarar 13,4 procent av svenska hushålls elanvändning.
Boomen tog fart på allvar mellan 2020 och 2023, framför allt i södra Sverige, samtidigt som elpriserna steg kraftigt. På fem år har antalet nätanslutna anläggningar närmare femdubblats. Sedan dess har takten bromsat in, i takt med sänkta stöd. I stället har intresset för hembatterier ökat.
Elbilen – från udda till vanlig
För tio år sedan var elbilar ett ovanligt inslag på svenska vägar. Under 2025 registrerades 99 721 nya elbilar. Räknar man in laddhybrider var 61 procent av alla nya personbilar laddbara.
Men omställningen tar tid. Av de privatägda och privatleasade bilarna i trafik var bara 5,3 procent elbilar vid utgången av 2025, och skillnaderna i landet är stora. Enligt Trafikanalys har Solna högst andel elbilar, 35 procent, medan andelen i flera norrländska kommuner är under en procent.
Nikotinets nya former
En av de mest dramatiska förändringarna under decenniet har skett i nikotinvanorna. Medan cigarettrökningen har fortsatt att minska har nya produkter tagit över.
Det vita snuset
Vitt snus, även kallat nikotinpåsar, började säljas i Sverige 2016. Sedan dess har den totala snuskonsumtionen fördubblats räknat i antal dosor, och 2024 var 39 procent av alla sålda dosor vitt snus. Det vita snuset har inte bara ersatt det bruna, utan bidragit till en total ökning av snusandet, och har lockat nya grupper, inte minst kvinnor och unga.
Produkten har också blivit en global exportframgång för den svenska modellen. Nikotinpåsar har blivit en av tobaksjättarnas viktigaste tillväxtmotorer, inte minst i USA.
Vejp
Även e-cigaretten, vejp, har vuxit kraftigt, framför allt bland unga vuxna. Andelen 17–29-åringar som vejpat den senaste månaden steg från 4 procent 2021 till 16 procent 2023, och låg kvar på den nivån 2025. I befolkningen som helhet är vejp dock betydligt mindre: bara 5 procent har vejpat den senaste månaden.
Utbudet av olika vejp är enormt, och det finns flera typer av produkter. De enklaste är engångsvejparna, som levereras färdigfyllda och laddade och slängs när de är slut. Därefter finns podsystem, små och smidiga enheter där man byter en förfylld eller påfyllningsbar pod med vätska. För den som vill kunna justera mer finns större, påfyllningsbara vejpar med separat tank. Även vätskorna varierar: de finns med olika nikotinhalt, med vanligt nikotin eller så kallat nikotinsalt, utan nikotin, och i en uppsjö smaker, från tobak och mentol till frukt och godis.
Rökningen minskar – nikotinet ökar
Resultatet är en paradox. Andelen dagliga rökare är nu under fem procent, ett politiskt mål sedan 2016. Men samtidigt har den totala nikotinanvändningen bland 17–29-åringar ökat, från omkring 35 procent i början av 2010-talet till 44 procent 2025. Sverige lyfts ofta fram internationellt som ett exempel på hur snus och nikotinpåsar har bidragit till att pressa ned rökningen, samtidigt som folkhälsoorganisationer varnar för ett nytt nikotinberoende bland unga.
Vad har innovationerna betytt för ekonomin och företagen?
Innovationerna har inte bara förändrat hur vi lever. De har också skapat nya branscher, flyttat pengar mellan aktörer och gett staten nya inkomster och nya utmaningar.
Ett nästan kontantlöst näringsliv
För handeln och bankerna har det digitala betalandet inneburit stora förändringar. Att hantera kontanter kostar: de ska räknas, förvaras, transporteras och lämnas in. När kontanterna försvinner minskar de kostnaderna, och kontantuttagen har i genomsnitt minskat med omkring tio procent per år det senaste decenniet.
Samtidigt har betalningarna fått en ny prislapp. Swish är gratis för privatpersoner, men handlare och företag betalar avgifter till sin bank för att ta emot betalningar, både en månadsavgift och en avgift per transaktion. BankID har i sin tur gjort det möjligt för tusentals företag och myndigheter att erbjuda tjänster digitalt, utan fysiska besök och pappersblanketter.
En ny energibransch
Solcellsboomen skapade en helt ny bransch av installatörer, grossister och elföretag, med många nya jobb. Men den visade också hur känslig en bransch kan vara när den bygger på höga elpriser och statliga stöd. När elpriserna sjönk och stöden sänktes föll efterfrågan kraftigt. Den snabba tillväxten lockade också oseriösa aktörer. Sveriges Radios Kaliber avslöjade att minst 40 företag hade installerat solceller utan att vara behöriga.
Elbilarna har på samma sätt förändrat bilbranschen. Svenska Volvo Cars var 2025 marknadsledande i Sverige med 17,9 procents marknadsandel, och 95 procent av företagets försäljning här var laddbara bilar. Omställningen har också krävt investeringar i laddinfrastruktur: vid utgången av februari 2026 fanns 66 566 publika laddpunkter i Sverige.
En svensk exportframgång – med baksidor
Nikotinpåsarna har blivit en av de största svenska exportframgångarna under decenniet. Den globala marknaden för nikotinpåsar värderades till närmare 7 miljarder dollar 2025, och väntas enligt analysföretaget Grand View Research växa till över 40 miljarder dollar 2033. Varumärket Zyn har blivit en av Philip Morris viktigaste tillväxtmotorer.
För staten har de nya nikotinprodukterna också inneburit nya skatteintäkter. Sedan 2018 beskattas e-vätskor och andra nikotinhaltiga produkter, och 2026 är skatten 2 087 kronor per liter e-vätska och 209 kronor per kilo för andra nikotinhaltiga produkter. Samtidigt kan ett ökat nikotinberoende bland unga på sikt innebära kostnader för hälso- och sjukvården.
Vinnare och förlorare
Som alltid när nya innovationer slår igenom finns det både vinnare och förlorare. Banker, betaltjänstbolag, elbilstillverkare, solcellsinstallatörer och nikotinbolag har vuxit. Samtidigt har verksamheter som bygger på kontanter, fossila bränslen och traditionella cigaretter fått se sina marknader krympa. För den svenska ekonomin som helhet har decenniets innovationer inneburit en snabb omställning, där nya branscher har vuxit fram på några få år.
Vad har de gemensamt?
Innovationerna som har vuxit mest under det senaste decenniet har några gemensamma drag.
De gör vardagen enklare. Swish och BankID tog bort krångel med kontanter, kuvert och papper. Vitt snus och vejp marknadsförs som smidigare alternativ till cigaretter. Solceller och elbilar gör det möjligt att producera och använda energi på nya sätt.
De har drivits av priser och politik. Solcellsboomen tog fart när elpriserna steg och stöden var generösa, och bromsade in när båda förändrades. Elbilarnas genombrott har drivits av både teknik, premier och skatteregler.
De har spridit sig snabbt bland unga. Många av förändringarna började bland yngre och mer urbana grupper, och sprider sig sedan vidare. Det gäller i positiv mening för digitala betalningar, men också för nikotinprodukter, där unga har varit snabbast att ta till sig de nya produkterna.
De har också baksidor. Den digitala vardagen gör det svårare för den som står utanför, och skapar ett stort beroende av ett fåtal tjänster. Nikotinets nya former har pressat ned rökningen men skapat nya beroenden. Och omställningen till el kräver både investeringar och infrastruktur som ännu inte finns överallt.
Nästa decennium
Vilka innovationer som kommer att forma nästa tioårsperiod är svårt att säga. Kanske blir det artificiell intelligens i vardagen, digitala ID-handlingar i mobilen eller hembatterier som gör villan till ett litet kraftverk. Om det senaste decenniet har lärt oss något, så är det att det som i dag ser ut som en nisch kan vara en självklarhet om tio år.