Vintern har knappt börjat, men energipriserna har redan slått nya årsrekord. Elpriset i södra Sverige har legat på nivåer som överträffar elkrisen 2022, och Europa går in i vintern med de minsta gaslagren sedan mätningarna började. Samtidigt har oljepriset fallit kraftigt. Vad händer egentligen, och vad betyder det för hushåll, företag och svensk ekonomi?
Läget just nu
I elområde SE4, södra Sverige, har spotpriset under novembers första elva dagar legat på i genomsnitt omkring 329 öre per kilowattimme, och i SE3 omkring 204 öre. Den 10 november var dygnsgenomsnittet i SE4 nästan 4,44 kronor. Som jämförelse var oktobers snittpris i SE4, 1,57 kronor, det högsta hittills i år.
Under enskilda kvartar blir priserna ännu högre. Den 9 november nådde spotpriset i SE4 7,51 kronor per kilowattimme under den dyraste kvarten, mellan 17.15 och 17.30.
I norra Sverige är bilden helt annorlunda. I SE1 och SE2 har spotpriset under samma period i genomsnitt legat kring 31–33 öre. Skillnaden mellan landsdelarna har sällan varit större.
Därför skenar priserna
Europas gaslager är rekordlåga
Den viktigaste förklaringen finns i Europas gaslager. Den 1 november var EU:s gaslager bara 74,6 procent fulla, vilket gör att Europa går in i vintern med den minsta gasreserven sedan mätningarna började 2011. Femårssnittet för den här tiden på året ligger kring 90 procent. I Tyskland, Europas största gasmarknad, var lagren bara omkring 61 procent fulla.
Förklaringen är kriget i Mellanöstern. Lagren var nästan tomma efter förra vintern, omkring 28 procent, och när kriget samtidigt störde leveranserna av flytande naturgas blev det både svårt och dyrt att fylla på dem. Den europeiska energitillsynsmyndigheten Acer uppskattar att påfyllningen i år kostade upp till 27 miljarder euro, med gas som var bland den dyraste på ett decennium.
I slutet av oktober steg gaspriset på den europeiska referensbörsen TTF till omkring 104 euro per megawattimme, den högsta nivån sedan energikrisen 2022. Därefter har det fallit med omkring 17 procent, men lagren är fortfarande låga.
Kärnkraften står still
I Sverige har effekten förstärkts av att tre stora kärnkraftsreaktorer, Ringhals 3, Ringhals 4 och Forsmark 1, har varit avställda för revision och reparationer. När stora produktionskällor saknas i södra Sverige samtidigt som gasen är dyr i Europa, slår det direkt mot elpriset. Reaktorerna väntas komma tillbaka under andra halvan av november.
Oljan går åt andra hållet
Samtidigt har oljepriset rört sig i motsatt riktning. Brentoljan föll med 16 procent förra veckan och nådde den lägsta nivån på två månader, omkring 93 dollar per fat, den kraftigaste veckonedgången sedan pandemins början. Oljeexporten från Persiska viken har börjat återhämta sig, men Iran kräver bland annat att sanktionerna hävs innan Hormuzsundet öppnas helt.
Det visar att energimarknaderna inte alltid rör sig i takt. Oljepriset påverkar bensin och diesel, medan elpriset i Sverige framför allt styrs av gasen i Europa, kärnkraften, vädret och vattenmagasinen.
Vad betyder det för ekonomin?
Hushållen i söder får betala
För hushåll i södra Sverige med rörligt elpris eller timpris slår de höga priserna direkt mot plånboken. Ett räkneexempel: en villa med elvärme som använder 2 000 kilowattimmar i november. Med novembers hittillsvarande snittpris i SE4, omkring 3,29 kronor per kilowattimme, blir enbart kostnaden för själva elen omkring 8 200 kronor inklusive moms. Med ett pris på 1,05 kronor, i nivå med vad bland andra Tibber räknade med för hösten i södra Sverige, hade samma el kostat omkring 2 600 kronor. Till det kommer elnätsavgift och energiskatt, som är desamma oavsett elpris.
Den som har ett fast elpris, eller bor i norra Sverige, märker däremot lite av uppgången. Det gör energichocken till en regional fråga. Hushåll med samma förbrukning kan få helt olika elräkningar beroende på var i landet de bor och vilket avtal de har.
Företagen pressas
För företag i södra Sverige innebär de höga elpriserna högre kostnader, särskilt i energikrävande verksamheter som industri, livsmedelsproduktion, växthus och fastigheter med eluppvärmning. Många har svårt att föra över kostnaderna till kunderna, vilket pressar marginalerna. Andra höjer priserna, och då sprider sig energikostnaderna vidare i ekonomin.
Inflationen och räntan
De stigande energipriserna är en av anledningarna till att Riksbanken den 4 november höjde styrräntan till 2 procent. Riksbanken pekade på att energipriserna har stigit ytterligare och att det globala inflationstrycket är förhöjt till följd av kriget i Mellanöstern. Den uppmätta inflationen är visserligen låg just nu, men den hålls nere av tillfälliga skattesänkningar. När de fasas ut väntas inflationen stiga. Riksbankens nästa räntebesked kommer den 16 december.
Drivmedlen blir dyrare trots oljeraset
Även om oljepriset har fallit väntar en höjning vid pumpen. Den 1 december återgår koldioxidskatten på bensin och diesel till ordinarie nivå, vilket motsvarar omkring 3 kronor per liter inklusive moms om höjningen slår igenom fullt ut.
Vintern som väntar
Hur vintern blir beror på flera faktorer som ingen kan förutse med säkerhet: vädret, gasleveranserna, kärnkraften och utvecklingen i Mellanöstern.
Marknaden räknar med lägre priser – men fortfarande höga
På terminsmarknaden pekar priserna mot ett genomsnitt på omkring 1,70 kronor per kilowattimme i SE4 och omkring 1,30 kronor i SE3 för perioden december–februari. Det är betydligt lägre än i början av november, när kärnkraften stod still, men högre än vad många prognoser räknade med i höstas.
För gasen räknar ett basscenario med att det europeiska gaspriset ligger kring 80–100 euro per megawattimme under fjärde kvartalet och förblir högt även under första kvartalet 2027. En mild vinter med fler leveranser av flytande naturgas skulle kunna pressa ner priset mot 55–75 euro.
Riskerna
- En kall vinter. Med låga gaslager har Europa mindre marginal om det blir en lång köldperiod, eller om vindkraften producerar lite.
- Nya störningar i Mellanöstern. Fortsatta attacker eller förnyade problem i Hormuzsundet kan snabbt driva upp både gas- och oljepriset igen.
- Kärnkraften. Om reaktorerna inte kommer tillbaka som planerat, eller om det uppstår nya problem, kan elpriset i södra Sverige förbli högt.
Möjligheterna
- Fredssamtal. Förhandlingar om Ukraina och mellan USA och Iran pågår. Ett genombrott skulle kunna minska oron på energimarknaderna.
- Kärnkraften tillbaka. När reaktorerna startar igen ökar elproduktionen i södra Sverige, vilket brukar dämpa priserna.
- En mild vinter. Ett varmt och blåsigt väder skulle minska efterfrågan och lätta trycket på gaslagren.
Så kan du förbereda dig
Som hushåll:
- Se över ditt elavtal, och tänk på att ett fast pris som tecknas nu speglar dagens höga förväntningar. Se elkraftsguiden.se för mer information.
- Flytta förbrukningen till billigare timmar om du har timpris eller kvartspris.
- Sänk inomhustemperaturen och täta fönster och dörrar.
- Bygg en buffert för högre elräkningar under vintermånaderna.
Som företag:
- Se över energiavtal och möjligheten att prissäkra delar av förbrukningen.
- Kartlägg var energin används och vilka åtgärder som ger snabbast besparing.
- Räkna med högre kostnader i budgeten, och planera för hur de ska hanteras.
En vinter av osäkerhet
Energimarknaderna går in i vintern i ett skört läge. Elpriset i södra Sverige har redan nått rekordnivåer, Europas gaslager är de lägsta på över ett decennium, och utvecklingen i Mellanöstern kan vända snabbt. Samtidigt finns det ljuspunkter: oljepriset har fallit, kärnkraften är på väg tillbaka och marknaden räknar med lägre elpriser längre fram i vinter.
För hushåll och företag handlar det om att vara förberedd på att priserna kan svänga kraftigt, och om att ha marginaler i ekonomin. Vintern 2026–2027 kan bli dyr, men den behöver inte bli en ny elkris, om vädret och världsläget är på vår sida.
