I den ekonomiska och finansiella världen talar man ofta om ekonomisk tillväxt, ett uttryck som inte alla riktigt har fått ett grepp om. Vi alla har troligtvis hört talas om ekonomisk tillväxt någon gång, och trots det så är det ett uttryck som inte alla begripet eller känner sig bekväma med att använda. Men faktum är att uttrycket egentligen inte är så krångligt, och kort sagt syftar ekonomisk tillväxt ofta på ett lands bruttonationalprodukt – produktionen av varor och tjänster.
Vad innebär ekonomisk tillväxt?
Som sagt så finns det en rätt tydlig och enkel förklaring på vad man menar då man pratar om ekonomisk tillväxt, och det är alltså inte svårare än att de ofta syftar på ett lands eller ett samhälles bruttonationalprodukt, BNP.
BNP – vad är det?
BNP är i sig ett begrepp som talar för landets eller samhällets ökning eller utveckling av produktion, där produktionsmåttet ofta syftar till varor och tjänster. BNP är då det samlade värdet på landets eller samhällets produktion, vilket ses som en ekonomisk tillväxt i form av ökade tillgångar. När man dividerar bruttonationalprodukten med invånarna, BNP per capita, får man ett någorlunda svar på hur rikt landet eller samhället är.
Kort sagt så är ekonomiskt tillväxt ett begrepp där man syftar till landets ökning i form av produktionen på varor och tjänster, som då mäts i förhållande till föregående tidsperiod enligt bestämde format (månad, kvartal, år). Om landet har en ekonomiskt tillväxt innebär det alltså att BNP ökar på sikt.
Ekonomisk tillväxt – relaterade begrepp
När man talar om ekonomisk tillväxt pratar man om ett lands ökning av ekonomiska tillgångar, alltså en ökad produktion av tjänster och produkter i form av ett starkare BNP. Dock slutar det inte riktigt där, och trots att den här beskrivningen är en tydligt övergripande förklaring så är det inte så enkelt i alla lägen.
För att man på riktigt ska få en förståelse för vad ekonomisk tillväxt innebär, alltså mer än att det är ett mått på landets produktion, tillgångar och rikedom, så finns det några andra begrepp och termer som kan vara bra att kunna. Nedan listar vi några av dem, med övergripande förklaringar.
Vad betyder högkonjunktur?
Ett uttryck som ofta inkluderas i samtal och diskussioner kring ekonomisk tillväxt är just högjunktur, vilket innebär att den ekonomiska aktiviteten i ett land är väldigt hög. Högkonjunktur förknippas ofta med följande;
- En överdrivet stark köpkraft
- Hög efterfrågan
- Starkare arbetsmarknad
- Inflation
- Större klyftor i olika samhällsgrupper
För att avgöra om ett land befinner sig i en högkonjunktur kan man mäta landets potentiella BNP, alltså dess förmåga att maxa ekonomin utan att det uppstår samhällsbrister. Om landets faktiska BNP överskrider dess potentiella BNP, alltså landets ekonomiska tillväxtmöjligheter, innebär det att landet är inne i en högkonjunktur. Ju längre ett land kan befinna sig i en aktivt producerande högkonjunktur utan att andra problem eller brister uppstår, desto större kapacitet har landet att hålla sig kvar i en ekonomi som arbetar på högvarv. Dock kan en högkonjunktur inte pågå hur länge som helst utan att vissa delar av landets befolkning påverkas negativt.
Under en högkonjunktur är landets faktiska BNP så högt att de produktionsfaktorer som finns överskrids på en intensiv nivå. Det blir svåra att hålla produktionen i en balanserad kurva, just för att både arbete och kapital maximeras. På sikt blir det då svårt att producera mer än vad som redan görs. Det i sig leder ofta till att landets ekonomiska tillväxt trappas av, eftersom det blir svårt att klättra högre än den högsta toppen. Trots att ett land kan öka i tillgångar och värde så finns det en gräns för hur mycket produktionen kan öka, och därmed också en gräns för den ekonomiska tillväxten.
Med andra ord leder en högkonjunktur alltid till en lågkonjunktur efter en viss tid, just för att ett land inte kan fortsätta i en uppåtgående spiral utan stopp i en evighet. Ett samhälle är beroende av ekonomisk tillväxt, och för att det ens ska bli möjligt krävs det att vi går igenom några djupa dalar som ger landet en chans att starka den starka uppåtgående kurvan på nytt.
Vad är en lågkonjunktur?
Till skillnad från en högjunktur, där landets ekonomiska aktivitet är otroligt hög och svår att toppa, så innebär en lågkonjunktur att landets ekonomiska aktivitet är låg. Lågkonjunktur förknippas ofta med följande;
- En försvagad köpkraft
- Låg efterfrågan
- Svagare arbetsmarknad
- Mindre risk för inflation
- Bättre balans mellan olika samhällsklasser
Under en högkonjunktur kommer landets faktiska BNP överstiga dess potentiella BNP, medan det faktiska BNP understiger landets potentiella BNP under en lågkonjunktur. Kort sagt så är en lågkonjunktur ett läge då samhället kan öka sin produktion avsevärt utan att det uppstår samhällsbrister eller problem. Landets ekonomiska värde är alltså mindre och dess produktionstillgångar är svagare i förhållande till dess tillgångar, vilket i sig innebär att det krävs mer för att samhället ska få en ekonomisk tillväxt. Produktionsfaktorerna kan vara starka och öka utan att det finns en risk för inflation eller andra brister, som kan leda till obalanserade prisutveckling. När ekonomin håller sig på en låg nivå trots att produktionen ökar brukar man också säga att samhällets tillgångar, så som arbetskraft och kapital, inte tas till vara på. Gapet mellan landets faktiska BNP och dess potentiella BNP är då negativt, och då sker ingen massiv tillväxt trots att samhället arbetar hårt.
För att ekonomin ska vända och bli starkare krävs det att gapet mellan faktiskt och potentiellt BNP vänder och går mot positiva värden, annars stannar landet i en lågkonjunktur och den ekonomiska tillväxten förblir låg.
Vad innebär inflation?
Som ni kan se i våra ovanstående förklaringar på de begrepp som ofta hög ihop med ekonomisk tillväxt så är inflation ett ord som förekommer en del. Inflation är ett uttryck som innebär att den generella prisutvecklingen i landet stiger, och att priserna alltså ökar. Det här uppstår ofta då landet befinner sig i en högkonjunktur, där landets produktion är så pass maximerat att det inte längre finns någon möjlighet att öka produktionen mer. Den ekonomiska tillväxten har nått sin gräns, där värdet på landets produktionstillgångar överskrider det faktiska värdet och gör att pengarna blir mindre värda.
Under en högkonjunktur får du alltså färre saker för dina pengar. Inflationen och prisernas intensiva uppåtgående kurva håller ofta i sig fram tills att landets faktiska och potentiella BNP hamnar på en mer balanserad nivå.
Vad innebär deflation?
Motsatsen till inflation kallas för deflation, vilket då innebär att priserna sjunker istället för att de stiger. När ett land befinner sig i en lågkonjunktur minskar landets ekonomiska aktivitet, vilket i sig innebär att produktionen sjunker och att efterfrågan avtar. Den typen av nedåtgående utveckling bidrar vanligen till en deflation, där pengarnas värde ökar. Även minskad efterfrågan och långvarig arbetslöshet bidrar till att pengarnas värde minskar, i och med att det inte längre finns något tryck på en ökad utveckling av tillgångar.
Pengarna blir alltså mer värda i och med att hela samhället går ner i pris, och trots att produktionen fortsätter så hänger inte ekonomin med i utvecklingen. Istället stannar vi på en lägre nivå än det egentliga värdet på tillgångarna, vilket skapar obalans och felaktiga resurser. I en situation där ett samhälle är inne i en deflation kan du alltså få väldigt mycket mer för dina pengar, i och med att den allmänna prisnivån är låg. Om deflationen håller i sig under en längre period kan ett land eller ett samhälle uppleva omfattande konsekvenser på ekonomin, inte minst den ekonomiska tillväxten och balansen bland invånarna.
Sammanfattning
Det är ett faktum att den ekonomiska tillväxten är avgörande för att ett land ska ta sig framåt, samtidigt som det också innebär risker för både produktion, tillgångar och pengarnas värde. Om landets faktiska BNP överstiger dess potentiella BNP innebär det att landet befinner sig i en högkonjunktur, där produktionen och den ekonomiska tillväxten har nått en gräns som inte kan överskridas.
I en lågkonjunktur gäller istället att landets faktiska BNP understiger dess potentiella BNP, som i sig bidrar till att produktionen kan fortskrida utan att ekonomin ökar. Under sådana perioder brukar den ekonomiska tillväxten minska, fram till dess att ekonomin återhämtar sig och börjar jobba sig uppåt i kurvan.
För- och nackdelar med en varierande ekonomisk kurva
Det finns fördelar och nackdelar med både högkonjunktur och lågkonjunktur, trots att de både är motsatserna till varandra och har olika påverkar på den ekonomiska tillväxten. Med högkonjunktur kommer ofta högre priser, ökad efterfrågan och en starkare arbetsmarknad, som i sig bidrar till ekonomisk tillväxt men också större klyftor mellan samhällsklasser.
Under en lågkonjunktur sjunker den allmänna prissättningen, vilket i sin tur leder till att produktionen kan öka utan att det skapar samhällsbrister och obalanserade klyftor. Den låga efterfrågan leder dock till arbetslöshet och en svagare arbetsmarknad, som i sin tur har en negativ påverkan på såväl samhället som ekonomin.
Högkonjunkturen föder lågkonjunkturen, och tvärtom
Men, ur det onda kommer ofta något gott, och att ett lands ekonomi pendlar upp och ner i olika kurvor är en naturlig del av utvecklingen. Ett land kan inte befinna sig i en högkonjunktur hur länge som helst, för till slut överskrids produktionen och pengavärdet så mycket att det blir ett naturligt fall.
Och precis som att det ur en högkonjunktur kommer en lågkonjunktur så kommer även lågkonjunkturen att få ett stopp. När den ekonomiska kurvan börjar stiga uppåt och landets produktion får tillbaka sitt värde kommer den ekonomiska tillväxten att påbörja sin nya kurva uppåt. För att den ekonomiska tillväxten ska vara möjlig krävs det alltså en balans!